torsdag 1 mars 2012

Appropå ingenting



Jag sitter på en parkbänk på ett torg under min korta lunch rast och försöker jobba ner en pesto baguette. Jag är lite smått irriterad över en situation på kontoret. En jävla skrivare som vägrar skriva ut mina dokument. Lexmark-skit. Är också lite pissnödig vilket bidrar till min irritation. Nåväl, denna pesto baguette som har börjat smula nå djävulskt har lockat till sig ett gäng duvor. Jag har noll sympati för duvor och deras jävla behov, därför är jag jävligt snabb på att sparka bort dom när dom blir för närgångna. Så här sitter jag, arg och pissnödig och sparkar frekvent mot duvorna. Efter ett tag görs sparkarna per automatik och precis när denna autopilot slås på så kommer en gatsopare och böjer sig ned för att plocka upp lite skräp. Jag ser detta i ögonvrån och råkar sparka till denna gatsopare rakt på armen i tron att han är en vidrig duva, vilket jag också lyckas säga till honom - "so sorry mate, I thought you were pigeon" Jävligt konstig sits. Dagen då man börjar sparka gatsopare, då har det gått för långt. Så, nu vet ni det. Tack



/Fredde

1 kommentar:

Ed Man sa...

haha! det lät pinsamt. storstan sliter på hälsan